PERT-Schema

Ett PERT-Schema visar i vilken ordning de olika aktiviteterna ska utföras. Det visar hur de olika aktiviteterna tidsmässigt är beroende av varandra. PERT står för Program, Evaluation, Review, Technique och är ett nätverksdiagram. Beskriver tidsordningen och de olika aktiviteternas beroende till varandra. Visar oftast inte start och slutdatum utan enbart tidsordningen och hur lång tid det kommer att ta och vilka beroenden de har till varandra.

PERT-Schema

När man skapar ett PERT-schema är det bra om hela gruppen deltar. Gruppen får då en större koppling till projektet och hur de olika aktiveterna är uppdelade.  

Post-It metoden
Det kan vara bra att använda Post-It metoden och skriva upp de arbetsuppgifter man kom fram till via WBS:en på en whiteboard. Då kan man flytta runt dessa lappar och dra streck mellan de olika arbetsuppgifternas beroenden, för att på så sätt skapa ett PERT-Schema i hela gruppen. De olika aktiviteterna bör även tidsuppskattas så att man vet hur många dagar varje aktivitet tar för att genomföras.

Bootum-up

Ett sätt att börja tidsuppskattningen är via principen "Bottum-up" där man börjar nerifrån i WBS:en och jobbar sig uppåt och summererar de olika delarna för att  och på så sätt får reda på hur lång tid varje aktivitet tar att lösa.

Kritiska vägen
Och när man vet hur lång tid de olika aktiviteterna tar kan man även få reda på det som kallas kritiska vägen. Och de är den längsta vägen projektet kommer att ta. Projektledaren bör extra vaksam på den kritiska vägen. Om en aktivitet som ligger utefter den kritiska vägen kommer att ta längre tid innebär det att även hela längden på projeketet kommer att förlängas.

I PERT-Schmat visas de antal dagar som varje aktivitet beräkans ta.

Trepunktsuppskattning

Trepunktsuppskattning är ett sätt för att uppskatta hur många dagar en aktivitet kommer att ta. De tre punkterna som nämns är det högsta, lägsta och medelvärdet av de uppskattade antalet dagar en aktivitet beräknas ta.

Ett sätt att  ta fram en uppskattning på antal dagar är att varje projektmedlem sätter sig ner och gör en trepunktsuppskattning för varje aktivitet. Sedan tittar man på varje gruppmedlems uppskattning på de här modulerna kommer att ta i tid.

PERT-Schema - Innehåll

De delar som ingår i skapandet av ett PERT-Schema är följande:

• Identifiera
  Det gäller att identifiera de specifika aktiviterna och milstolparna. 
• Avgöra
  Det gäller att avgöra rätt sekvens för aktiviterna.
• Konstruera
  Det gäller att konstruera PERT-Schemat, nätverksdiagrammet.
• Uppskatta tid
  Det behöver göras en uppskattning av tiden för varje aktivitet.
• Kritiska vägen
  Den kritiska vägen ska bestämmas.
• Uppdatering
  Fortlöpande uppdatera arbetet eftersom den kritiska vägen kan ändras.
  
   

Referenser

Bernhardsson, Patrik (2011). Multimediaproduktion, modul 2, Modeller för projekt. [Elektroniskt] http://disco.hv.se/courses/5660/index.html Tillgänglig: <http://disco.hv.se/courses/5660/88161/files/wpa_m3.html>[2011-06-29].



Fasindelning

• Fasindelningen som de flesta modeller har och som de flesta modeller är indelade i.
• Man brukar dela i projekt i olika faser eller olika milstolpar.
• Att göra fasindelningen kan liknas vid orientering där man måste genom kontroller för att komma i mål.
• Det är viktigt att man göra en tydlig gräns för när projektets olika faser börjar och slutar.
• Fasindelningen bör upprättas tidigt i projektet av alla projektmedlemmar.
• Alla milstolpar ska vara mätbara, och ha betydelse och vara synliga för alla.
• Exempel på bra milstolpar alla intervjuer klara, ett specifikt dokument är skrivet.
• Tiden för faserna bör inte vara mer än en vecka.
• Milstolparna ska vara en kontrollpunkt och en sporre för medlemmarna.

Projektmodeller

• Faser
• Milstolpar
  Polyas metod
  -Vad?
  -Hur?
  -Gör!
  -OK?
• WBS
• PERT
• GANNT

Polyas metod
Ett sätt att påbörja den här indelningen är Polyas metod och det är en enkel modell som grundar sig på problemlösnings metoder. Den kan vara bra att använda som förslag på lämpliga milstolpar eller en grov fasindelning. En enkel modell som ger en bra grund att stå på när man jobbar med projekt.

Polyas metod:
-Vad?
-Hur?
-Gör!
-OK?

WBS
En modell som man kan använda sig av i samband med projektplaneringen är en WBS.

• En WBS är en detaljplanering som man kan göra när man har gjort en kravspecfikation, har en projektplan och en målformulering. 
• En WBS är en hierarkisk uppdelning av ett projekt och ska ge en översikt av projektet samtidigt som man ska kunna få en hel del detaljerad information.
• Ju fler nivåer man skapar i en  WBS desto mer detaljinformation kan man få i de ingående delarna.
• En WBS är enkel att ta fram och som regel har man redan tagit fram en projektplan och tillsammans ger de en bra överblick av projektet.
• En WBS kan ritas på olika sätt ett kan vara att dela den på olika avdelningar eller på produktens delar, användargränsnittet, funktioner, produkinformation osv.
• En WBS saknar tidsrelationer man ser inte i vilken ordning de ska utföras utan bara att det ska ske.
• En WBS skapas i tre till fyra nivåer. Det är då man börjar komma så långt ner att man kan identifiera de olika arbetsuppgifterna som finns i det nedersta lagret.
• I det nedersta lagret ska det finnas information om omfattningen som ska vara ca en veckas arbete för en eller flera personer.
• Gruppen bör skapa WBS ihop eftersom den ligger till grund för arbetsfördelningen i gruppen.  Den kan t.ex. tas fram vid ett brainstorming möte där man kan identifiera de olika arbetsuppgifterna.
• Ett tips är att utgå från de verb som kommer fram i diskussionerna under brainstormingmötet. Det är just sådana beskrivningar som platsar som arbetsuppgifter.
• Hittar man arbetsuppgifter som tar längre tid än en vecka att utföra bör man bryta ner dem i mindre delar som i sig bara tar en vecka.

Referenser

Bernhardsson, Patrik (2011). Multimediaproduktion, modul 3, Modeller för projekt. [Elektroniskt] http://disco.hv.se/courses/5660/index.html Tillgänglig: <http://disco.hv.se/courses/5660/88161/files/wpa_m3.html>[2011-06-29].

Projektets olika faser

Idégenerering

• Det gäller att man behandlar idéer så att man inte skadar initiativ lusten hos deltagarna. Man vill ju att nya idéer ska komma, så det gäller att ta väl hand om alla idéer och ge feedback till dem som lämnat in idéerna så att de vet vad som händer och sker. 
• Idéer som kommer in ska testas och förankras hos berörda personer. Idéerna kan behövas samordnas med andra idéer eller pågående projekt. 
• En idé kan också behövas bedömas om de är lönsamma ekonomiskt. Missar man det här kan man skada både idé personen och program som skapas av idéen. 
• Viktigt att också förankra med rätt personer.
  

Förundersökning

• En förundersökning bör pågå en till max två veckor. 
• Resultatet av en förundersökning kan vara att idéen inte är utvecklingsbar.
• Förundersökningsdokumentet bör innehålla ganska kort bakgrund, syfte och det förväntade resultatet av en fortsatt undersökning. 
• I förundersökningen kan man ta en projektvals-matris till hjälp, för att ställa idéer mot vissa urvalskriterier.  Utifrån dessa väljer man mer eller mindre utvecklingsbara idéer och plockar fram och belyser de som man tror mest på.
  

Etablering av projekt

• Etableringsfasen anses som en av de tyngre faserna i ett projekt.
• Det är i de här fasen som projektdirektiven formuleras. Det kan ses som en uppdrags beställning, och är utgångspunkten för projektets fortsatta planering. Det blir en grov bedömning som man ska kunna gå tillbaka till om något längre fram skulle vara oklart. Eller också som en information för någon som skulle kunna vara intresserad av projektet. 
• Det finns några krav som man kan ställa på direktiven. De bör vara vägledande, entydiga, realistiska och utredningsbara, informativa och problem-orienterade. 
• Det finns då också några typer av direktiv, löst styrda-vagt syfte, hårt styrda oftast brukar man hamna någon stans mitt emellan. 
• Något som man bör tänka på när man skapar direktiven är att man tolkar dem tillsammans med uppdragsgivaren så att alla är eniga om vad och när saker ska göras. Missar man det här eller slarvar i det här läget så kan det leda till mer-arbete längre fram i projektet. Man måste alltså sätta sig ner och diskutera syfte, avgränsningar, olika uppfattningar. Diskutera varför projektet tillsattes, vilka problem ska lösas, respektive vilka problem ska inte lösas. 
• En tidsplan bör diskuteras fram.
• Man bör prata om beslutsordningen och vem som det är som ska ta de olika besluten.
• Titta på vilka gemensamma kriterier när det gäller både tekniska och icke tekniska lösningar som tex ekonomiska.
  
  
• Tips på vad ett projektdirektiv kan innehålla
  Det här ska vara en överblick på arbetet och vilka resurser som behövs. Det ska skapa en förståelse för uppgiften och informera dem som inte är så insatta i projektet.

Tips på vad ett projektdirektiv kan innehålla

• Kravspecifikation
  Kravspecifikationen är ytterligare ett dokument som man skapar. Vad är en kravspecifikation och vad skiljer den från ett projektdirektiv? Skillnaden är att direktiven mer är en överblick över arbetet, medan kravspecifikationen mer kan liknas vid ett kontrakt mellan kunden och leverantören. I kravspecifikationen fastställer man de specifika åtaganden som man har gentemot kunden t.ex. pris, funktioner, omfattning på arbetet, vilka förutsättningar man har och leveransdatum. Kravspecifikationen är ett otroligt viktigt dokument.
  Alla projekt behöver en kravspecifikation, eftersom den beskriver vad projektet ska resultera i.
  
  När man skriver en kravspecifikationen använder man sig av vissa ord. Kund, beställare, användare, produkt och leverantör. Det är väldigt viktigt att man tänker på hur man använder orden. Det gäller t.ex. kund o användare osv.
  
  
• Åtagande triangeln
  Åtagandetriangeln innehåller tre grundläggande egenskaper. funktion, kostnad och tid. Tre saker som man kan åta sig att leverera när man skriver en kravspecifikation. Det man ska vara nog med är att inte åta sig att leverera alla tre samtidigt. Man lämnar ingen marginal om man åtar sig att leverera alla tre samtidigt. Istället ska man vara noga med att hålla en fri när man skriver en kravspecifikation.
  

Åtagandetriangeln tre grundläggande egenskaper.

• Kravspecifikationens innehåll

 Kravspecifikationens innehåll
• Introduktion och bakgrund
• Översiktlig produktbeskrivning
• En översiktlig beskrivning av produkten, dvs en grafisk beskrivning av vad som ska ingå. Produktbeskrivningen bör vara ganska utförlig
• Funktionella krav
• Icke-funktionella krav
• Hur ska produkten fungera och när fungerar den inte. (ex mobiltelefon som ska fungera (0-20 plusgrader).
• Krav på användargränssnitt
  T.ex. att användargränssnittet ska likna föregående modeller så mycket som möjligt, så att användarna kommer ihåg hur de använder produkten.
• Leveransvillkor
  Olika typer av leveransvillkor, när och hur ska produkten levereras. Vilken dokumentation ska följa med.
• Speciella kraV
  Speciella krav som gäller för leveransen eller hela produkten.
• Ordlista
  Ord som behöver beskrivas i en ordlista.
• Projektplan - Innehåll
  Projektplanen skrivs för projektgruppens skull och användas inom projektgruppen.

Projektplan - Innehåll

• Översikt
  Översikten innehåller en förklaring av syftet och funktionen på lösningarna i det större sammanhanget.
• Organisation
  Organsitionen är projektgruppens organisation och de olika projektmedlemmarnas ansvar och uppgifter.
• Målformulering
  Viktigt att ha en väldigt tydlig målformulering, då en diffus målformulering kan orsaka konflikter längre fram i projektet. En bra och precis målformulering kan även öka motivationen att jobba med projektet. I målformuleringen kan man också prioritera målen för att bestämma i vilken ordning de bör göras. Man bör också undvika att använda diffusa ord som bra, snabb och billigt. Ord bör vara mätbara och konkreta.
• Fas- och tidsplan
  Det här är när man delar in projektet i olika aktiviteter. Man har så kallade check points, milstolpar så man vet i vilken fas man befinner sig i projektet och att man håller tiden.
• Riskanalys
  Lista olika typer av risker som kan påverka projektet. T.ex datahaveri, sjukdom. Samt vilka risker som har störst sannolikhet att inträffas samt en handlingsplan för detta.
• Förändringsplan
  Det bör även finnas en förändringsplan som beskriver vem och hur  förändringen ska tas om hand i fall något inträffar i projektet.
• Kostnadsplan
  Beskriver hur kostnaderna är fördelade. Vad hamnar t.ex på utbildning, kontor, resor osv.
• Dokumentplan
  Hur dokument ska hanteras, mallar som ska följas, hur ska dokument distribueras. Till vem och hur och vilken väg.  
• Utbildningsplan
  En plan för utbildning och vidareutbildning. En plan kring vem som lär sig vad och när.
• Rapport- och granskningsplan
  Beskriver hur saker och ting ska rapporteras i projektet. Oftast skrivs detta av projektledaren. Ibland kan varje avdelning eller chef rapportera.

Projektstart och genomförande
När man kommit så här långt att alla dokument är klara kan projektet starta och projektgruppen bli ett arbetslag. Nu är det också dags att börja detaljplanera genom check points, milstolpar, Gaant och Peert schema.

Avslutning

Uppföljning och utvärdering

Referenser

Bernhardsson, Patrik (2011). Multimediaproduktion, Modul  1, Projektstart och planering [Elektroniskt] http://disco.hv.se/courses/5660/index.html Tillgänglig: <http://disco.hv.se/courses/5660/88161/files/wpa_m1.html>[2011-06-27].

Multimediaproduktion

Kursens mål

De studerande skall visa kunskap om och förståelse för

• utveckling av multimodala applikationer
• använda flera media för skapande av multimedial information

De studerande skall visa färdighet och förmåga att

• producera avancerade multimediaapplikationer
• sammanställa ljud, grafik och bild till en helhet med hjälp av Flash
• använda XML i en multimediaproduktion

De studerande skall visa värderingsförmåga och förhållningssätt till

• hur ett budskap kan förstärkas genom användande av flera medier
• hur en berättelse kan förmedlas genom digitala medier

Kursens huvudsakliga innehåll

1. Berättarteknik utifrån ett multimedialt perspektiv
2. Synkronisering av ljud, bild och grafik med hjälp av Flash och XML
3. Produktion och distribution av multimedialt innehåll
4. Planering och visualisering av multimediala produktioner
5. Kodningsstrukturer för multimedialt innehåll
6. Genomförande och realisering av multimediaprojekt